-"Till min älskade dotter Emelie, som är en av de människor jag älskar allra mest på jorden.

Älskade Skrutt, tack för att jag fick läsa detta, dina tankar ord och känslor som du valt att dela med dej kring i en sorg som berör oss så in i själen.
Att möta döden är helt klart något av det mest smärtsammaste jag upplevt i mitt 50-åriga liv. Min kropp har fått ta emot mycket stryk och fysisk smärta men det går inte att mäta med de smällar själen fått vara med om och försöka tåla. För precis som du skriver här gör livet jävligt ont ibland och naturligtvis så kommer det en dag då jag ska lämna jorden.
Men du får aldrig glömma;
-Jag kommer alltid att älska dej även om du inte kan höra mina ord.
-Jag kommer alltid att vara med dej även om du inte kan se mej.
-Du kan aldrig blivav med mej eftersom du är den del av mitt eget kött och blod.
-och denim det kött och blod kommer jag alltid att leva med och tillsammans med dej här på jorden.

Jag kommer alltid att älska dej
Du och jag memme
Kram Mutti"

Detta är min mammas svar på det jag skrev om i mitt första inlägg.
Jag hittade det någon vecka efter att hon hade somnat in.
Idag är det ett år sedan jag såg henne sist, höll hennes hand och lovade att jag skulle göra mitt bästa för att ta hand om min pappa och min bror. Att det var ok att somna och slippa lida mer.
Jag har aldrig saknat dej så mycket som jag gör just nu.
Jag är så stolt över att vara din dotter.
Du är min fina ängel och jag älskar dej alltid till månen och tillbaka.

[Bild]

"tills döden skiljde oss åt"